Besked om cancer
Slutet av veckan var nog den jobbigaste på länge. Jag klarade inte ens av att arbeta sista arbetsdagen. Fick besked om nära anhörig som har fått cancer.
Cancer i lungorna
På torsdagkvällen fick jag ett riktigt jobbigt samtal från en släkting. I samtalet fick jag reda på att en av mina föräldrar, som inte är speciellt gammal, har drabbats av lungcancer. Ingen har vetat något och det upptäcktes att cancern har hunnit drabba båda lungorna. Tyvärr har det gått för långtå det går inte att bota. Hen är inte rökare men har under många år bott i hus med t.ex. blåbetong som innehåller radongas och gammastrålning. Nu är det enda som går att göra är att se till att hen får ett värdigt liv sista tiden och att det inte blir allt för jobbigt. Sedan är det bara att hoppas att det går bra så länge som möjligt.
Ett av det jobbigaste är att man inte kan åka och hälsa på när det är Covid-tider utan att man får vänta. Mina värsta farhågor är att jag inte kommer att få träffa hen igen utan att hen hinner gå bort innan man kan åka dit.
Framtiden
Att sia om framtiden är inte lätt.
Det jag vet är att leva med cancer är otroligt tufft. Första halvåret handlar nu om att hen ska få mediciner för att förhoppningsvis bromsa utvecklingen eller stoppa den för tillfället. Då det inte finns någon behandling för att utplåna cancern så får man hoppas på det bästa.
Sedan kommer cancern att utvecklas och det blir troligtvis svårare att andas och behöver syrgas. Orken är redan idag minimal men kommer att försvinna helt. Tillslut kommer cancern att ta över helt som sedan kommer att avsluta livet för hen. Allt detta kan ta mellan 1 till flera år, det är ingen som vet.
Känslan
Just nu känns livet otroligt tungt och man orkar inte göra så mycket för tillfället. Att veta att någon kommer att gå bort inom några år är otroligt smärtsamt. Man vill inte att någon nära och kära ska lida så som man gör när man har cancer. Cancer är nog en av de värsta sjukdomarna någon kan få. Det är inte bara den som har cancer som lider utan alla i en närhet också. Nog är det är som de säger: Cancer drabbar alla.
Lungcancer är också fruktansvärd. Tänk dig att alltid vara andfådd och inte kunna andas. Det är det som drabbar den med lungcancer.
Cancer är inget som är ärftligt men man ärver risken för att drabbas. Har man dessutom bott där det finns t.ex. blåbetong, hög radonhalt eller röker så är risken betydligt större om en mycket nära anhörig har haft det.
För mig innebär det att jag nästan kan räkna med att råka ut för samma sjudom. Det skrämmer mig verkligen. Att veta om att det kan drabba en om 20 år gör inte saken bättre.
I dagsläget är jag enorm oroligt, rädd, ledsen och deprimerad över detta. Inte bara för min egen del utan för min anhörig som får lida under lång tid.